Tjolöholm köptes år 1892 av makarna James Fredrik och Blanche Dickson. De började med att anlägga ett stort stuteri på ägorna och bedrev uppfödning av rashästar. I anslutning till stuterit fanns även en körskola för kuskar.
1897 utlyste de en arkitekttävling för att hitta en lämplig person att designa ett ett slott åt dem. Uppdraget gick till Lars Israel Wahlman och stilen blev elisabetansk med tydliga jugendinslag och influenser från den brittiska Arts and crafs-rörelsen, äkta material och ett gediget konsthanverk fick stå i fokus.
När bygget precis hade påbörjats dog James Fredrik av den blodförgiftning han ådrog sig efter att ha lindat stanniolpapper om ett skadat finger för att stoppa blödningen. Blache tog då över och såg till att slottet färdigställdes. Slottet försågs med de senaste bekvämligheterna som rundspolande duchar och uppvärmning via varmluftssystem. De hade till och med en ett ton tung dammsugare som drogs av häst runt byggnaden medan stora slangar fördes in genom fönstren. Blache lät även uppföra arbetarbostäder i natinalromantisk stil, en slottskyrka och en storstuga för arbetarna att samlas i.
År 1906 dog slottsfrun mitt ute på indiska oceanen av den dysenteri som hon ådrog sig på hemresan från Ceylon där hon hälsat på sin bror. Tjolöholm ärvdes då av parets dotter Blanche och hennes make, Greve Carl Bonde. Pare Bonde skildes så småningom och slottet stod under 1950-talet utan underhåll. Hela egendomen köptes då av Göteborgs stad som öppnade upp det för allmänheten. Sedan 1987 drivs slottet som en stiftelse med Kungsbacka kommun som huvudman.
